fredag 13 februari 2009

Det krävs en ängels tålamod!

Hej!

Idag är fredagen den 13de och jag har försökt tänka bort min skrockfullhet (mormor brukar alltid säga att det är en bra dag, eftersom hon föddes på fredagen den 13de...). Men idag har verkligen besannat det tråkiga med siffran 13. Min ansvarsgrupp drev mig till tårar, vilket gjorde att jag innan jag brast, hämtade Ludde från rummet intill och bad honom ta över. "Jag fixar inte den här gruppen mer...", klämde jag fram. Han är otrolig!! Medan jag gick in och satte mig vid skrivbordet och grät, så skällde han ut dom allihop och fick dom sedan att sitta och läsa tyst. Jag gick in efter en stund, då jag kände mig dålig som hade lämnat över allt till Ludde. Men jag sa inte så många ord innan rasten (ca 40min)...de skämdes, tack och lov!

Men hela juniorlaget är flängt...helt otroligt! Det är som ett zoo!! Så i helgen blir det för oss pedagoger att fundera över vad det är som hänt med alla våra 90 barn.

Trevlig helg! Nu ska jag larma byggnaden och gå springa till bussen.

3 kommentarer:

Honungsboden sa...

Åh, Amanda, jag hoppas verkligen att allt blir bättre snart och att din grupp lugnar ner sig. Det måste vara otroligt tungt för dig, men du är ju en stark person och kommer säkert klara ditt uppdrag fint. Ge det lite mer tid! Många kramar och grattis i efterskott!

Kristina sa...

Tänk att det skall vara så jobbigt i början! Jag känner med dig, för jag hade det precis likadant med vissa grupper när jag var ny lärare. Tyvärr hade jag ingen Ludde, utan en kollega som sa ungefär "jag förstår inte vad du gör med de snälla barnen för att de skall bli så där?" Jag fick tröst hemma istället. Varje torsdag (då jag hade den gruppen) tog min man emot mig på trappan med något uppmuntrande som kaffe eller en liten blomma. Något som fick mig att se vad som är mitt rätta värde. Så småningom lugnade allt ner sig. Hoppas att det gör det för dig också.

Mot nya tider sa...

Ja Amanda jag kan med känna med dig, tror att det du är med om nu är det alla vi snart klara lärare fasar, men troligen kommer att uppleva någon gång, flera gånger under vår karriär, Däremot triv VI på DIG och vet att du fixar det, om inte annat kommer du gå ur med en stor potion kunskap om hur du fungerar och agerar i dådana här tuffa situationer, någt som kommer göra dig till en starkare person i din lärartjänst!!

kramar