Det är från en batiklektion på skolan i Kafountine, Senegal. Jag, Crisi och de andra eleverna tar del av batiklektionen med en otroligt duktig batik-konstnär! Sen när jag pratar om batik, så menar jag äkta batik, alltså vax! Det är ett svårt, tid- och tålamodskrävande, men väldigt vackert och roligt! Saknar eleverna, lärarna och byn! Önskar hela tiden att jag skulle kunna åka ner, knäppa med fingrarna och vara där i färgernas samhälle tillsammans med alla underbara människor. Har precis sett ett program på tv, om en brittisk kvinna som åkte och bodde med massajer i norra Tanzania. Jag började gråta, ville så gärna packa väskan och åka, bara lämna allt här och brottas med andra saker. Igår var det första gången jag faktiskt önskade lämna jobbet, i ett svagt ögonblick.
Jag var så otroligt nervös och pressad inför dagen redan från början. Vi hade igår projektintro, "Min kropp - mitt liv" (NO) och jag skulle berätta för eleverna vad de ska göra och se till att de planerar detta. Men redan på morgonen insåg jag att min hjärna befann sig i ett teflonminne-stadie och frågade mina kollegor gång på gång om vad och hur jag skulle göra. Det är inte lätt, min andra genomgång. Hade Ludde med mig på morgonen, sen körde vi pedagoger en teater för att inspirera eleverna till hur man kan redovisa fakta. Sen skulle målen förklaras osv, det är det svåraste och just i det ögonblicket önskade jag mig bort. Grunden till denna nervositet och oro låg i att jag hade utvecklingssamtal med bla en förälder som jag tidigare inte fått så roligt intryck av. Men det gick bättre än jag trodde och därefter följde den av två andra samtal. Kom hem vid 18.
Imorgon ska jag dansa, SÅ roligt ska det bli!! Jag önskar faktiskt att någon hade filmat mig och mina kollegor fredagen innan sportlovet, när vi uppträdde, så att jag hade kunnat se hur det gick. Haha! Är för övrigt som besatt av låten "If I were a boy" idag. :D
Hoppas ni har en bra helg!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar