Filosofi, tårar i glädje och sorg

Satt igår på min kammare och försjönk i filosofiträsket...

Ni vet de som pratar klickspråk (språk med klick-ljud)...undrar hur det skulle låta om man då läspade? Någon som vet detta, får gärna berätta. :D Jag berättade detta för två av mina kollegor idag, men de förstod först inte vad klickspråk var och när jag förklarat så skrattade den ena hjärtligt och undrade hur jag kom på att tänka på det. Jag kan dock inte svara på den frågan, kan bara hänvisa till att sån är jag. :D

Har idag varit glad över att jag inte burit mascara, den skulle varit borta av tårarna som rullat då jag varit ledsen och väldigt glad. Fått komplimanger av skolchefen (rektorn) och av en förälder som berättade hur fantastisk jag var som byggde upp hennes sons självförtroende. Hon berättade hur mycket jag betyder för honom och hur mycket han tycker om mig. Var så rörd och nästan än mer rörd blir jag när jag tänker på hur fantastiskt det är. Det är sånna saker som gör att man vill vara pedagog!! Att göra skillnad! =)

Så även om jag varit ledsen, har jag insett hur mkt jag betyder för många elever och det häftiga är att jag bara jobbat där i 3 månader. Underbart!! Detta måste jag påminna mig om ofta!

Kramar!